|
Aktuellt- Nytt! 2009.
*********************************************
Ukraina Nekas Nödlån av IMF
Krisdrabbade Ukraina nekas en utbetalning av 14 miljarder kronor som landet ansökt om att få låna av Internattionella valutafonden (IMF).
Ukrainas ekonomi är i fritt fall och IMF har lånat ut samman-lagt 80 miljarde kronor till landet sedan årets början, skriver Financial Times. Ukraina behöver nödlånet för att täcka bland annat gaskostnader till Ryssland.
DN. 2009-12-24
********************************************
Jul 2009
Ingen jul utan julgran?
När vi köper eller kanske hugger en julgran tänker vi knappast på varifrån den kommer, vi uppfattar seden som så svensk, att vi ens reflekterar över att den egentligen kommer från ett annat land. På 1400-talet dök seden med julgran upp i Tyskland.
I Sverige var julgranen till en början bara en av många dekorationer. Man använde ofta levande kvistar till jul. Med tiden tog den tyska nymodigheten över och den första rapporterade svenska julgranen är från mitten av 1700-talet och sedan spreds från gods och herrgårdar till hemmen.
På 1900 talet hade julgranen trängt undan de dominerande träprydnaderna i de flesta hem. Man pyntade de första svenska granarna med frukt, levande ljus och godsaker. Med tiden började familjerna tillverka prydnader av halm och papper. Det första julgransprydnaderna importerades i slutet på 1800-talet, de finaste kom från Tyskland och fanns att köpa i större svenska städer.
Den julgranstyp som i dag ökar i popularitet för varje år är Kungsgranen (Abies nordmanniana), den fäller inte så mycket barr och saknar den traditionella grandoften, vilket kan vara fördelaktigt för personer med vissa allergiska besvär.
I dag saluförs en mängd olika typer av granar, den svenska klassiska julgranen heter rödgran (Picea abies), och så finns blågran, silvergran, berggran och serbisk gran för att nämna några.
Villatidningen N:r 9, 2009 Hendrik Mayer
*******************************************
Aftonbladet 2009-11-19
Gorbatjov – Berlins hjälte.
Sitter på en presskonferens i Berlins röda rådhus med förre Sovjetledaren Michail Gorbatjov. Många kan sägas ha spelat centrala roller för att en av vår moderna tids mest spektakulära händelser verkligen skulle bli av. Men utan Gorbatjovs medverkan hade Berlinmuren aldrig kunnat öppnas. Han myser småleende medan han berättar om hösten 1989. Han hade, liksom jag själv, varit med på firandet av DDR:s 40-årsjubileum. Lyssnat på Erich Hoeneckers tondöva tal.
- När vi kom ut kunde vi inte undgå att se fackeltågen och höra talkörerna, berättar Gorbatjov. Polens premiärminister vände sig mot Gorbatjov och frågade om han förstod tyska. - Tillräckligt för att förstå vart det här kan leda, svarade Gorbatjov. Är detta slutet för DDR, undrade polacken. - Förmodligen, svarade Gorbatjov.
Sovjetunionens dåvarande ledare börjar se gammal ut. Men hålla låda kan han. Av de fem personerna som sitter vid podiet är det bara en mans åsikter alla är intresserade av. Gorbatjov vet det. Den stora lokalen är fullsatt. Journalister och fotografer trängs utefter väggarna för att få plats. Alla vet att om Gorbatjov gett DDR-ledarna klartecken till att använda våld mot befolkningen så hade muren kanske fortfarande stått kvar. Därför är han lite av en hjälte i Berlin.
Gorbatjov berättar att man nästan dagligen diskuterade DDR och den tyska situationen inom det sovjetiska-ledarskapet. - Jag anade att saker skulle hända men inte att det skulle gå så snabbt. En återförening trodde varken Helmuth Kohl eller jag var aktuell förrän på 2000-talet. Vi var usla tippare. Historien satte oss på plats.
Den numera 78-årige Gorbatjov talar enbart ryska. Långa perioder glömmer han bort att låta tolken översätta. Hon antecknar febrilt för att inte missa något. I början är den gamle mannens röst svag. Ju länge han talar desto mer kraftfull och lik den gamle världsledaren blir den. Han betonar vikten av att inte göra om misstagen som ledde till andra världskriget och Tysklands delning. EU ser han positivt på men tycker att utvidgningstakten varit lite väl snabb. Vilket gäller även för Nato.
Plötsligt börjar Gorbatjov gräva i innerfickan på sin grå kostym. Han bläddrar i en tunn pärm och tittar på klockan. Dags att bryta upp. Om en timme ska han återigen gå den historiska sträckan från öst till väst. Nu med Angela Merkel och Lech Walesa. Den senare en annan av centralfigurerna bakom murens fall.
Ps. Ber om ursäkt för att en del av bilderna är av dålig kvalitet. Det beror på att jag ibland måste plåta själv och bara har tillgång till kameran i min iphone. Knappast den bästa kameramobilen. Ds
********************************************
Familjen Petter Buskas 1911
1911; familjen Petter Buskas hamnar i Argentina. Petter Buskas ämnade att resa till Regina i Kanada, men på grund av språkproblem i Italien hamnar han i Argentina.
Tabell 32 Petter Andreasson BUSKAS f. 1879-11-15. Son till tabell 18. G m Kristina Andreasdotter HERNBERG f. 1881-10-24. Barn: Flera barn bl a. Kristina f. 1911
********************************************
Mitt i Sollentuna 2009-11-17
För nästan precis hundra år sedan slog sig de första svenska emigranterna ned i det som i dag har blivit staden Oberá i provinsen Misiones i nordostligaste Argentina, inklämt mellan Paraguay och Brasilien.
Fortfarande i dag talar ett hundratal av stans nästan 70 000 invånare svenska, som de lärt av föräldrar och farföräldrar. Men den svenska utvandringen till Oberá är sedan generationer tillbaka i princip obefintlig.
Undantaget stockholmaren Rolf Wrethling. Tillsammans med sin 11-årige dotter Fatima flyttade han till Oberá för två och ett halvt år sedan. Efter drygt tre år lämnade de den spanska solkusten för att finna nya äventyr. Det blev Sydamerika och Misionsprovinsen. - Jag hade läst lite om Oberá, och sedan jag väl kom hit så insåg jag att jag hade hittat hem, berättar han.
Oberá ligger nästan i urskogen. I ett böljande landskap med kullar och slingrande vägar, genom stora skogar eller öppna fält med odlingar av traktens specialiteter, yerba mate eller också vanligt te, kinesiskt som man föredrar att kalla det här.
Karaktäristiskt för området är den bördiga röda jorden. ”Den röda jordens svenskar” var också titeln på Prins Wilhelms bok från 1948 då han besökte området. Nu är Rolf Wrethling en av den röda jordens svenskar. Det jag föll för direkt var de underbara människor som finns här. Människor med utsträckta armar och stora hjärtan.
Det tog inte lång stund för Rolf och Fatima att bestämma sig för att bli Misionesbor. Han köpte hus och bil. En bil som Svensk bilprovning skulle ha haft ett och annat att säga om, men som med lokala mått mätt håller en hyfsad standard. Fatima går i skolan i Instituto Privado Carlos Linneo, en skola som drivs av den luteranska kyrkan i Oberá.
Fatima pratar spanska efter sina år i Spanien och Argentina och har många kamrater. Man skulle kunna tro att hennes långa blonda hårsvall gör henne till en udda fågel, men så är det inte. Oberá är typisk invandrarstad och förutom en liten del svenskättlingar är många av tyskt, polskt och ukrainskt blod.
Fatima talar flytande spanska, men Rolf har lite svårare att göra sig förstådd. Han tragglar med språkkurser, men litar nog mer på naturmetoden, att sakta men säkert lära sig genom umgänget med lokalbefolkningen. Och bland vännerna är det ju en del som pratar svenska. På ljumma kvällar, temperaturen så här års då det fortfarande bara är vår, har redan tassat över 36 grader. Då träffas några gamla gubbar på terrassen hemma hos bröderna Hjalmar och Claes Björklund över en kopp mate, pratar och skojar.
Rolf är sjukpensionerad efter ett långt liv inom bland annat missbruksvården. Han har också drivit ett eget konditori hemma i Sverige. Nu är kroppen sliten och värmen i Argentina gör honom gott.
För att ändå skapa sig någon form av sysselsättning funderar Rolf Wrethling på att hyra ut en del av huset till Bed & Breakfast. Det kommer med jämna mellanrum turistgrupper av svenskar till Oberá för att uppleva detta unika utvandrarsamhälle.
Stadens ättlingar till 1800-talets svenska utvandrare har ännu starka band till sitt ursprung. Många av emigranternas barnbarn och barnbarnsbarn talar ännu i dag svenska. Och nu har Rolf gjort det möjligt att ta emot både SVT och TV4 på tv-apparaten i Oberá. Inte minst viktigt har det varit för honom att kunna följa den spännande slutstriden i fotbolls-allsvenskan, inbiten AIK-are som han är. Rolf viker västen åt sidan och visar pikétröjans emblem; ”Exil Gnagare Oberá Argentina”.
Text Per Erik Tell
********************************************
Kjell Johansson "Fjällflygarna"
Höstvisa
Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena. Kom trösta mig en smula för nu är jag ganska trött, och med ens så förfärligt allena. Jag märkte aldrig förut att mörkret är så stort går och tänker på allt det där man borde. Det finns så mycket saker jag skulle sagt och gjort och det är så väldigt litet jag gjort.
Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörknar minut för minut. Tänd våra ljus, det är nära till natten, snart är den blommande sommar slut.
Jag letar efter nå'nting som vi kanske glömde bort, och du kunde hjälpa mig att finna. En sommar går förbi, den är alltid lika kort, den drömmen om det man kunnat vinna. Du kommer kanske nå'ngång förr'n skymningen är blå, innan ängarna är torra och tomma. Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på, något sätt att få allting att blomma.
Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörknar minut för minut. Tänd våra ljus, det är nära till natten, snart är den blommande sommar slut.
Nu blåser storm därute och stänger sommar'ns dörr, det är försent för att undra och leta. Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr, men mer än du nå'nsin får veta. Nu ser vi alla fyra kring höstens långa kust och hör vågorna vilsamma vandra. En sak är viktig och det är hjärtans lust och få vara samman med varandra.
Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörknar minut för minut. Tänd våra ljus, det är nära till natten, snart är den blommande sommar slut.
Text: Tove Jansson Tonsättning: ErnaTauro
*******************************************
SvD 2 september 2009
Världens länder hedrade offren.
Minnesceremoni. Ledare från 20 nationer lade igår ner kransar och tände ljus vid en ceremoni till 70 års-minnet av andra världskrigets utbrott. Rysslands premiärminister Vladimir Putin betecknade Stalins och Hitlers delning av Polen som omoralisk - men avstod från att be om ursäkt.
Bonn. Ceremonin inleddes i gryningen, klockan 04.45, då för 70 år sedan de första skotten avlossades mot den polska garnisonen på halvön Westerplatte utanför Gdansk. Inför polska veteraner och marinsoldater som skyldrade gevär lade bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Vladimir Putin och Polens president Lech Kaczynski ner kransar vid monumentet som i mörkret lystes upp av strålkastare. - - - Vi är här för att erinra om vem som startade kriget, vem som var den skyldige, vem som var krigets bödel och vem som var aggressionens offer, sa Polens premiärminister Donald Tusk.
Angreppet på Westerplatte inledde mänsklighetens blodigaste och mest förödande krig med cirka 60 miljoner döda, oräkneliga skadade och lemlästade, miljontals krigsfångar, utplånade städer och nationer som slogs i spillror.
I Ryssland är historiebeskrivningen en helt annan. I den statliga tv-kanalen Rossija påstods häromdagen att Polen i själva verket hade förberett en allians med Tyskland riktad mot Sovjetunionen. I torsdags meddelade den ryska utlandssäkerhetstjänsten att den hade tillgång till dokument som styrkte det polska samarbetet med Hitlertyskland.
Vladimir Putin försökte igår gjuta olja på vågorna: ”Ska vi behandla historien objektivt så måste vi förstå att den inte bara har en enda färg. Ett stort antal misstag begicks på alla sidor”, sa han på en presskonferens tillsammans med Polens premiärminister Donald Tusk.
Angela Merkel framhöll att Tyskland erkänner sitt ansvar fullt ut. ”Det finns inte ord att tillnärmelsevis beskriva krigets lidande och Förintelsen”, sa hon. Vi har tillfogat världen oändliga lidanden. Men också fördrivningen av tolv miljoner tyskar var en orätt som inte får tigas ihjäl.
Merkel lyfte samtidigt fram den polska demokratirörelsen och fackförbundets Solidaritets roll för den tyska och europeiska återföreningen. Solidaritet hade under Lech Walesa sitt ursprung i Gdansk. ”Modiga människor i Polen öppnade frihetens port. Det kommer vi tyskar att vara evigt tacksamma för.
Ukrainas premiärminister Julia Timosjenko varnade slutligen för att blicka tillbaka i vrede. Vad Europa i dag behöver, sa hon, är inte delning och hat utan öppenhet, generositet, medlidande och rättvisa. – Låt såren läka, manade hon.
Tomas Lundin
********************************************
Andra världskriget 1939 – 1945.
1939. Kriget inleds den 1 september med Tysklands angrepp på Polen. Frankrike och Storbritannien förklarar Tyskland krig. Sovjet försöker i november inta Finland.
1940. I april ockuperar Tyskland Danmark och Norge sedan Finland tvingats till hård fred med Sovjetunionen. Därefter faller Beneluxländerna och Frankrike.
1941. Tyskland angriper Sovjet men offensiven stoppas utanför Moskva. Japan attackerar Pearl Harbour och drar med USA i kriget.
1942. Nazisterna beslutar att genomföra den slutgiltiga lösningen, Förintelsen.
1943. Vändpunkten inträffar när tyska 6:e armén kapitulerar vid Stalingrad i januari. I maj kapitulerar axelmakternas styrkor i Nordafrika. De allierade landstiger på Sicilien, Mussolini störtas och Italien kapitulerar.
1944. När de allierade landstiger i Normandie är tyskarna i full reträtt på östfronten.
1545. Efter blodiga strider hela vägen till Hitlers bunker lyckas sovjetiska styrkor bryta det tyska motståndet. Den 30 april begår Hitler självmord. TT.
********************************************
SvD söndag 28 juni 2009.
Med Karl XII i Business Class.
Poltava. En stormakt försvinner.
I dag är det 300 år sedan slaget vid Poltava. Det blev en vändpunkt och tände en långsamt brinnande stubin. Hundra år efter slaget sattes punkt för Sverige som europeisk stormakt. 1809 förlorade vi Finland och 1812 var det definitivt slut med storheten.
Det är alltså en viktig dag i Sveriges historia. Under året har bland annat Svenska institutet gjort en del om Poltava och i dag öppnar en miniutställning på Armé museum med fokus på slagfältsarkeologi.
Jag vet inte varför Armémuseum inte har gjort större väsen av saken. Men när jag läser Rolf Torstendahls portalkapitel i den utmärkta antologin Poltava: krigsfångar och kulturutbyte (Atlantis, 2009) känns det som om jag kommer svaret på spåret. Han verkar närmast glad och lättad över att svenskarna fick stryk. Det blev Sveriges lycka. För den nyblivna stormakten Ryssland väntade i stället bara olyckor.
Min reaktion handlar inte om rostig krigsnostalgi – den som lider av sådan kan med fördel läsa Peter Englunds Poltava – Berättelsen om en armés undergång (Atlantis, 1988). I stället handlar det om att ge hyggligare perspektiv på fornstora dagar.
Pendeln har svängt för långt åt fel håll. Igen. Att Gustav Cederströms målning Karl XII:s likfärd inköptes av en rysk furste och placerades i dennes palats vållade på sin tid väldig uppståndelse. Det gjordes en insamling som ledde till att konstnären målade en replik som på den fallne hjältens dödsdag 1884 fördes till Nationalmuseum. Originalet finns numera i Göteborg. Cederströms Poltava-målning Karl XII och Mazepa från 1880 finns att beskåda på Armémuseums utställning. Den är storslagen. För den som gillar nostalgi.
Jag känner mig mer befryndad med den respektlösa respekt som jag hittade på Sydsvenskan.se. Inför årsdagen reste överste Einar Lyt och kavallerimajoren Bernhard Englund till Poltava för att resa en bronsbyst av Karl XII.
I klippet går de runt på flygplatsen med bronsbysten, passerar säkerhetskontrollen och placerade så småningom krigarkungen på en egen stol i business class. Jag vet inte hur firad segern blir i Ryssland. Däremot har Melodischlagerfestivalens Tingeling goes Russia fått en rysk pendang med anknytning till årsdagen. Den ryska gruppen Plechanovo har speglat in videon - Svar till svenskarna med just Poltava som ett bärande inslag. Sverige suger, är budskapet.
I Sverige gav Englunds bok en renässans för Poltava-intresset och dessutom ett svalt och nyktert perspektiv på Frans G Bengtssons hjältekonung. I Ryssland har historien en annan roll och Poltava har dessutom hållits vid liv i uttrycket ”Som en svensk vid Poltava”. Det betyder att vara totalt maktlös och handfallen.
I dag har Poltava nog störst betydelse i Ukraina. När Ryssland/Sovjetunionen bestämde vad som skulle stå i historieböckerna framställdes den med Karl XII lierade kosackhövdingen Ivan Mazepa som en förrädare.
Nu när Ukraina inte längre är maktlös lyfts Mazepa fram i historieskrivningen som en föregångare i kampen för ett fritt land.
Claes Arvidsson
********************************************
2009-06-14 Expressen.se
Snaps från svenskbyn – som u-hjälp.
Malmö. Årets bästa midsommarsnaps har smak av gamla Sverige. Vodka Gammalsvenskby är producerad i Simferopol, Ukraina. Nu lanserar Göran Svedberg och Martin Westholm från Malmö vodkan för att lyfta fram Gammalsvenskby – en plats där man fortfarande kan prata svenska efter 250 år.
Vi tjänar inga pengar på det här vi gör det för att göra byn känd, säger Göran Svedberg som också skrivit en bok om Gammalsvenskby.
Sprit som u-hjälp. Nu lanseras vodkan från Gammalsvenskby på Systembolaget i Skåne. 251 kronor för 70 centiliter.
Godkänt lager. Det tog 1,5 år att rigga med Systemet när man producerat 1000 liter av spriten i Soyuz-Victan, Ukrainas största vodkafabrik. – Det stora problemet var att man måste kunna ha ett godkänt lager. Jag hade turen att stöta på Danne Stråhed som hade ett godkänt lager på Söderslätt.
Sedan gällde det att få fabriken att producera de 1000 liter man började med. De producerar 150 miljoner liter om året så det krävdes en del för att få dem att stanna produktionen bara för vår vodka, säger Westholm. Men de var stolta att vara representerade i landet där man tillverkar Absolut. Tanken att bli vodkaproducent var något som dök upp under en reportageresa för tio år sedan.
Turistattraktion. Vi upptäckte att det på andra sidan floden Dnjepr låg en by som hette Gammalsvenskby. Byn grundades 1782 av 750 svenskar som deporterats dit av ryssarna från de gamla svenskbygderna i Estland. Den fattiga byn har med tiden blivit lite av en turistattraktion. En isolerad del av det gamla Sverige. Deras fasa är att åter bli bortglömda, det har de blivit så många gånger genom historia. Kanske kan snapsen göra byn mer känd i dag.
Olle Berggren.
********************************************
SvD måndag 9 juni 2009.
Timosjenko vill bli president.
Ukrainas premiärminister Julia Timosjenkos officiella beslut att ställa upp i det kommande presidentvalet ökar den politiska turbulensen i landet ytterligare.
För den färgstarka Timosjenko tycks dock chanserna att nå sitt stora politiska mål bli mindre för varje månad. – Jag ska bilda en stark regering som inte kommer att vara korrumperad, lovade Timosjenko när hon i ukrainsk tv meddelade sitt beslut.
Det har varit kaos i Ukrainas inrikespolitik sedan president Viktor Jusjtjenko och premiärminister Timosjenko – som en gång tillsammans var den orangea revolutionens huvud-figurer – öppet började baktala och motarbeta varandra.
För att bilda ett vinnande lag har Timosjenko de senaste veckorna fört förhandlingar med landets tredje store politiker, Viktor Janukovitj. Målsättningen har varit att ändra grundlagen så att de båda tillsammans ska kunna styra landet i många år framöver.
I söndags kväll meddelade dock Janukovitj att han inte ville vara med om några grundlagsändringar. Då dröjde det inte länge förrän Timosjenko gick ut i tv och sade att hon skulle kandidera för presidentposten i januari nästa år. Förhandlingarna med den mer ryssvänlige Janukovitj har dock gjort att Timosjenko börjat tappa sitt tidigare så starka stöd i västra Ukraina.
Ukrainas politik har länge dominerats av tre namn, president Jusjtjenko, premiärminister Timosjenko och oppositionsledaren Janukovitj. Stödet för Jusjtjenko är dock på bottennivå, bara 3 procent i de senaste opinions-undersökningarna, och i stället har det dykt upp ett nytt namn, Arsenij Jatsenjuk.
Jatsenjuk, 35 år, är ett fräscht namn som välkomnas av många miljoner ukrainare som tröttnat på bråken mellan landets president och premiärminister. Han har ett mycket gott anseende i väst och har trots sin ålder varit både utrikesminister och talman i parlamentet. Jatsenjuk har redan plockat många röster från Timosjenko och premiär-ministerns utspel om att kandidera för presidentposten kommer därför i ett läge när hon har mindre folkligt stöd än på många år.
Jan Blomgren jan.blomgren@svd.se ********************************************
Midsommar. En natt full av magi.
Midsommarnatten är full av magi. Enligt folktron var allt som växte i naturen laddad med övernaturliga krafter under midsommaren. Genom att samla den kraftfulla magin i en blomsterkrans hade man medel för det kommande året. Att spara kransen och lägga den i julbadet var ett sätt att bli frisk och stark under återstoden av vintern.
Den ljusa natten vänder. Midsommarafton är höjdpunkten på sommarhalvårets fester. Det är nu den ljusa natten vänder och det är tid för fest och dans, romantik och erotik – förhoppningsvis även för sol och värme. Ett gammalt talesätt säger att midsommarnatten inte är lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång. Människan har sedan urminnes tider kunnat fastställa när sommarsolståndet inträffar. För att markera dagen utförde man sannolikt också särskilda riter till solen och gudarna.
Alltid på en fredag. Midsommarfirandet har gamla anor i norden. Trots det, är det svårt att finna historiska fakta om dagen. De äldsta skriftliga källorna är de isländska kungasagorna från 1200-talet, där vi kan läsa följande om Olav Tryggvason: Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli. Ölet var redan då den stora festdrycken.
I Sverige dricks det nu mer öl vid midsommar än under någon annan högtid. Uttrycket att dricka Johannisöl har anknytning till Johannesdagen, som i sin tur syftar på Johannes döparens födelsedag den 24 juni. Dagen före, den 23 juni, var fram till 1952 midsommarafton. För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommar-aftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.
Midsommareld. I Olaus Magnus Historien om de nordiska folken från 1555 berättas det att, på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.
Här berättas om midsommarelden, som vi har fortsatt att tända långt in på 1900-talet. Traditionen avtog successivt, för att med våra dagars lokala eldningsförbud slockna för gott. Midsommareldar förekommer fortfarande i Finland, Norge och Danmark och även på sina håll nere på kontinenten.
Majstång, dansen och lekarna. Majstången var en ny sed som troligen kom till Sverige från Tyskland någon gång i slutet av medeltiden. Att maja betyder att smycka med grönt och har plattyskt ursprung. De tidigaste avbildningarna av majstänger hittar vi i Erik Dahlbergs, Suecia antiqua utgiven på 1600-talet. Majstängerna där liknar inte dagens vanligaste typ med kors och kransar. I stället hänger de stora kransarna runt en påle. Dansen och lekarna är gamla inslag i midsommar-firandet och var ett sätt för ungdomarna att lära känna varandra närmare. Och det kunde då, liksom nu, gå hett till. Så här rapporterades från Björksäter i Västergötland 1689: Blef förbudit att uppsätta Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.
Att plocka sju sorters blommor … I det gamla magiska tänkandet var midsommarnatten full av både väsen och diverse krafter, som när som helst kunde gripa in i människornas värld. Men människan kunde också använda sig av dessa krafter genom att samla läkeörter och ett sätt att hålla sig frisk och stark under nästa år var att naken rulla sig i midsommardaggen.
Vid alla betydelsefulla övergångar då ljuset vände var det viktigt att vissa sysslor skulle vara avklarade. Tidpunkten var också bra om man ville se in i framtiden. Så var det vid Mikaeli på hösten, julen om vintern och vid Marie bebådelsedag på våren. Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar, är att plocka sju eller nio sorters blommor för att lägga under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen få man då se den man ska leva sitt liv med.
En annan sed vara att gå till en källa för att dricka brunn, offra ett mynt eller i dess vatten skåda in i framtiden. I förväg hade man rensat källan och smyckat runtom med ett lager granris, som också var bra att sitta på. Ibland blev det fest och ungdomarna dansade natten lång tills det var dags att gå till kyrkan nästa dag.
Nordiska Museet. Svenska trender och traditioner
********************************************
Majsång
Sköna maj, välkommen, till vår bygd igen! Sköna maj, välkommen, våra lekars vän! Känslans gudaflamma väcktes vid din ljusning; jord och skyar stamma kärlek och förtjusning; sorgen flyr för våren, glädje ler ur tåren, morgonrodnad ur bekymrens moln.
Johan Ludvig Runeberg
********************************************
Expressen 2009-04-05.
”Gardell borde lämna tillbaka Kommunistpriset”.
I går tilldelas Mattias Gardell, Uppsalaprofessor i religionshistoria, Jan Myrdals stora pris ”Leninpriset” som ska främja en ”humanistisk kultursyn”.
I går belönades religionshistorikern Mattias Gardell med Jan Myrdal-sällskapets stora Leninpriset. Namnet anknyter till det pris som delades ut i Sovjetunionen från 1925.
”Ett uttryck för en bred humanistisk och socialistisk kultur syn, som i dagens svenska offentlighet är i det närmaste utraderad. Detta vill vi genom priset i någon mån försöka motverka”, skriver Jan Myrdal-sällskapet.
Att döpa ett pris efter Lenin och dela ut det i humanismens namn är ett missbruk av begreppet humanism. Jag hoppas att Mattias Gardell tar sig tid att läsa min berättelse.
Jag heter Stephan Adamenko och föddes i Ukraina 1925. År 1917, efter första världskriget, bröt revolutionen ut i gamla Tsar-Ryssland. Tsar Nikolaus II med sin så kallade Vita armé förlorade och bolsjevikerna, som kommunisterna kallades, med Röda armén vann. Lenin förstatligade alla företag och banker. Ekonomin försämrades starkt. Levnadsvillkoren blev dåliga. Första hungersdöden bröt ut 1921 och många människor dog, bland dem mina bröder. Nya ekonomiska politiken – NEP – skapades för att försöka rädda situationen. Efter Lenins död 1924 tog Josef Stalin makten och styrde Sovjetunionen med hård och brutal hand. NEP avskaffades.
1929 kom ett ukaz, ett påbud från Högsta sovjets presidium, att kollektivisera jordbruket. Alla bönder tvingades lämna ifrån sig allt; jord, skog, boskap och redskap till kolchoser, kollektivjordbruk, helt utan ersättning. Det blev naturligtvis protester. Då kallades de för kulaker, rika bönder och folkets fiender som skickades till olika Gulag-läger i Sibirien och andra platser. Eller så blev de arkebuserade.
Kollektiviseringen gick trögt. Bönderna tvingades därför med alla medel att gå med i kolchoser. År 1932 skickades så kallade speciella brigader som gick från hus till hus och tog bort allt ätbart. Hittades nedgrävd mat dömdes man direkt, utan domare, enligt 58:e paragrafen 10:e kapitlet, till folkets fiende och hela familjen förvisades till Sibirien på minst 10 år. Det kom en bil, ofta tidigt på morgonen, och arresterade människor och förvisade dem till Gulaglägren. Bilen kallades ”Svarta korpen”.
Hungersnöd bröt ut. Folk började vandra och gjorde allt för att få lite mat. Man såg fler och fler människor med svullna ben och barn med svullna magar. Jag själv var ett sådant barn. Det fanns inga kläder eller skor, så man tog en potatissäck, klippte hål för huvud och armar och band ett snöre runt midjan och var klädd.
På våren 1933 sprang jag med min syster på åkrarna och plockade förra årets ruttna potatis, som min mamma torkade och gjorde potatismjöl, som hon blandade med bark och bakade ”bröd”. Vi plockade ogräs och grävde mask för att koka soppa på. Folk fångade hundar och katter för att äta.
Man såg människor ramla ihop döda på gatorna. Ingen orkade begrava dem. Kannibalism bröt ut. De starka fångade de svaga, slaktade dem och åt upp dem. Man kunde till och med köpa människokött på torget. Det dog cirka sju millioner människor av svält i Ukraina 1932-33, bland dem min lillebror.
Nästa order kom att förbjuda religionen. Karl Marx har ju skrivit att ”religionen är opium för folket”. Kyrkor revs, präster och troende människor arresterades och förvisades till Gulag-lägren.
Nästa ukaz var att införa angiverilagen. Det propagerades att man skulle lyssna noga på arbetsplatserna, i skolor samt i hemmen och rapportera, för fienden finns överallt. Man var rädd att prata med kompisar. Pappor och mammor drog sig för att tala med sina barn av rädsla för att bli förvisade till Sibirien.
Man skapade ”hjältar” som pojken Pavel Morozov, som angav sin egen far. Man byggde till och med ett monument över honom. Många barnhem och skolor fick hans namn. Det blev stora rensningar av intelligentia 1937-38, bland lärare, officerare och tjänstemän. Angivare angav angivare och ofta hamnade de i samma Gulagläger.
Så fortsatte livet i Sovjetunionen med terror och rädsla tills kriget bröt ut mellan Nazi-Tyskland och Sovjetunionen 1941.
Av respekt för kommunismens offer vädjar jag till Mats Gardell att lämna tillbaka priset som en markering för mänskliga rättigheter. Vad kan annars bli nästa pris, Stalins eller Pol Pots pris, eller rent av Adolf Hitlers pris?
Stephan Adamenko förlorade två bröder under Lenins skräckvälde och en broder under Stalins svält – nu vädjar han till Gardell att lämna tillbaka priset.
Stephan Adamenko är pensionerad brukstjänsteman. Han medverkar i Levande historias utställning om kommunismens brott ”Lillebror ser dig”.
********************************************
Svenska skolan i Gammalsvenskby, Ukraina.
Svergekontakt.
*****************************************
Utdrag fråm TAM-REVY 1/2009.
Läs vidare på "knappen" Om Svenskbyborna ...
välj sedan Gs-by kommittén
*******************************************
Gott Nytt År 2009! önskar Damkören i Gammalsvenskby.
*****************************************
|
|
©2005 Gammalsvenskby Vänner. Alla rättigheter reserverade. Senast uppdaterad: tisdag 5 januari 2010.
